När ett arbetarkollektiv, ett gäng arbetskamrater eller kollegor, bryter med det utsagda eller underförstådda ”prata inte med varandra om lönen” så kan det vara ett vasst vapen. I Hopsnackat finns ett par exempel i berättelserna Förändring underifrån och Kuktillägg.
Att även redovisa de individuella lönerna för varandra skriftligt, göra det till en metod, kan vara ännu ett snäpp vassare. Men det kräver att man kommer överens om det. Som arbetarna på IP-verkstan i Södertälje. Som sjuksköterskestudenterna i Stockholm.
Verkstadsarbetarna
På den gamla folkrörelselinjesidan fanns en redovisning av hur man på en verkstad (IP-verkstan, en mindre del av den stora Scaniafabriken i Södertälje) år 1993 kom överens om att redovisa lönerna för varandra. Inte bara tillfälligt vid ett snack på lunchen, utan även skriftligt. De samlade uppgifterna om individernas löner i ett arbetslag kallades för ”lönebild”. Lönebilden fanns tillgänglig i en pärm. Arbetslagen bestämde själva på vilket sätt lönerna skulle vara redovisade i just deras pärm.
Det fanns tre olika varianter.
1. Helt öppen redovisning – alla i laget skriver i sina namn på lönebilden eller får en lönebild med namnen utskrivna, denna finns tillgänglig för alla i laget i lönepärmen
2. Lönebild utan namn – man har en lista med individernas löner men utan namn, tillgänglig för alla i laget i lönepärmen
3. Lönebilden inlåst på Metallfacket IP:s fackrum – laget bestämmer att man inte vill ha den ute i arbetslaget, utan den som är intresserad i laget får prata med sitt fackliga lagombud och gå och titta på en lönebild utan namn på fackrummet.
Så här beskrevs arbetet med lönebilderna:
Medlemmarna kan förstå lönesystemet, vad ”AV-poäng, KV-poäng och R-delen” betyder. Lönebilden gör det lätt att jämföra sin egen lön med kompisarnas. Har PL, produktionsledaren, en hållbar saklig motivering för lönesättningen? Om inte så kan man tillsammans driva frågan till förhandling med arbetslagets stöd.
Metoden innebär en styrkeposition i förhandlingar och tvister med PL:arna. Lönebilderna skapar såväl facklig medvetenhet och sammanhållning som resultat i kronor och ören. PL:arna backar och ger med sig i de allra flesta fallen där det blir en tvist. Aktiviteten tvingar fram en bra lönehanteringspraxis. Det var ett mycket stort problem innan, när PL:arna ofta förhalade löneförhöjningen och man aldrig visste hur mycket man skulle få i höjning.
Lönepärmarna och lönebilderna är grunden för det fackliga jobbet på IP. Arbetslaget måste hjälpa/stötta varandra och agera som grupp – här börjar vår fackförening. Det blir viktigt för arbetslagen att ha fackliga lagombud som ansvarar för lönebilden/pärmen. Resultatet blir att vi får fram många lag- och skyddsombud och har lätt att ersätta dem som slutar. Det aktiva lönearbetet är den viktigaste orsaken till höga medlemsantalet på IP – snittet inom Scania Verkstadsklubb är runt 80%, på IP har det stigit till 94%.
Sjuksköterskestudenterna
I den nya boken Hopskrivet finns berättelsen Öppen kamp och hemlig grupp, om hur sjuksköterskestudenterna i Stockholm organiserar sig för att att klara av sin gemensamma kampanj ”Inte under 24000”. Där handlar det om att arbetsgivarna inom landstinget visserligen säger att lönesättningen ska vara individuell – men i själva verket har de som anställer fått direktiv om att hålla ingångslönerna nere. Sjuksköterskestudenterna bestämmer sig för att ta strid mot denna lönedumpning, genom att tacka nej till jobb under 24000 då de studerat färdigt.
Ett av de verktyg som används är ett exceldokument i studenternas slutna facebookgrupp. Där redovisar de för varandra vilka jobb de sökt, vad de erbjudits, att de tackat nej etc. Alla har tillgång till dokumentet och har stöd av det när de själva ska söka jobb, alla kan också se var lönerna går upp och var de inte gör det, hur kampen utvecklas.
Det är en annan variant av gemensam pärm! Strategin är densamma: Vi förlitar oss på varandra och gör våra personliga situationer till en gemensam fråga. Taktiken, hur man gör rent praktiskt, är olika, den beror på vilka vi är och var vi befinner oss i tid och rum.
/Frances
Folkrörelselinjen 