Extramaterial! Den här korta berättelsen av f.d. smeden och metallaren Leif Johansson i smestan Eskilstuna fick inte vara med i Om strejker eftersom den utspelar sig före den gräns som vi satt upp för boken, nämligen att händelserna i den ska utspela sig under de senaste ca 25 åren (1989-2014). Men själva händelseförloppet, där man gemensamt sätter stopp för det som är fel, det är förstås aktuellt även 2016.

HAHA från oss

Detta var ca 1964, och jag var anställd som svetsare på Volvo BM. Vi var sex ungdomar runt 22 år plus en gubbe på 40 år. På den tiden svetsades det med pinne, men MIG-svetsen började komma. Volvo BM fick låna en dylik utrustning, och försäljaren sa att man (=företaget) tjänade 30% i tid jämfört med pinnasvets. De kom släpande med MIG-svetsen, och vi skulle alla få testa.
Men när vi testade den, skulle vi få sänkt ackord med 30%. Allt nog vi började testa, men det visade sig snart att det inte funkade med sänkt ackord. Man var ju tvungen att göra olika inställningar och prova sig fram. Vi pratade med basen, och sa att vi ville ha det vanliga ackordet medan vi testade. Det blev blankt nej från bas och ingenjör.
Vi beslutade oss då för att vi alla sätter oss. Vi fick t.o.m. gubben med oss.

Snart kom basen. Det var förstås bara att sätta igång och jobba sa han. HAHA från oss.

Efter någon timme kom basen springande igen. – Nu måste ni sätta i gång att jobba, ingenjören är på väg hit! Det här var på den tiden när alla var rädda för ingenjörer och andra höjdare. Men vi sa – Va bra, då får vi prata med honom. Basen var nästan gråtfärdig.
Ingenjören kom, skällde och gormade. Vi talade om att du kan ta din utrustning härifrån. Vill du att vi ska testa ska vi ha gamla priset. Sedan får det väl bli nya tidsstudier när alla har testat och ni köper in maskinerna. Efter en massa skällande från ingenjören – vi höll oss lugna – fick vi igenom vårt krav.

Leif Johansson