Lämna en kommentar

Boksläpp i dec 2015

P1010315

Den här verktygslådan är bra att ha på alla sorters arbetsplatser.

Nu planerar vi boksläpp/presentationer av del 4, Om strejker, och hela bokserien. Böckerna kommer att finnas till boksläppspris.

Detta är än så länge planerat, med reservation för ändringar:

Stockholm, ABF-huset, Sveavägen 41, lokal Ateljén plan 3, lördag 28 november kl 16.00-16.45 (under Socialistiskt Forum). Obs ändrad tid och lokal! Böckerna kan även köpas under dagen (10-18) vid Föreningen Arbetarskrivares bokbord i Restaurangen Två grabbar & kök på plan 1.   Facebookevent Stockholm 28/11.

Västerås, Kristinagatan 12 (Västerås folkhögskola), lördag 5 december 2015 kl 15.00 Facebookevent Västerås

Stockholm, Kungsgatan 84, Kafé Marx, torsdag 10 december kl 2015 kl 18.00. Facebookevent Stockholm 10/12

Västervik, lördag 12 december 2015

Fortsätt till : Boksläpp i januari 2016

Lämna en kommentar

Kvastens fackkurs 3

Här kommer den efterlängtade Lektion 3 i fackkursen som vi norpat från Kvasten,  ett populärt blad ”för och av oss som arbetar på Volvo Torslandaverken” i Göteborg. Det är inte Metallklubben eller någon annan organisation som gör och sprider bladet utan det är enskilda som jobbar på bilfabriken.

kvast

Ordet till Kvasten:

Lektion 3 – Facket är ingen advokatbyrå

Fackliga förtroendevalda får ofta lära sig mer om lagar och avtal än om att organisera facklig kamp. Men då missar de poängen med en fackförening.

Det är jättebra om du som facklig representant har lagar och avtal på dina fem fingrar, eller i alla fall vet hur du ska ta reda på vad det står och hur det kan tolkas. Likaså är det väldigt bra att vara skärpt och kunna argumentera och förhandla med cheferna.

Men att vara facklig representant är inte detsamma som att vara advokat. Lagarna och avtalen har inte kommit till av sig själva utan är resultatet av en ständig dragkamp mellan arbetsgivarna och oss. Och den dragkampen slutar inte för att avtal är påskrivna eller lagar fastställda, den pågår varje dag på arbetsplatserna. Företagen försöker alltid påverka situationen till sin fördel, många har stora organisationer som Teknik-, Personal-, Informations- och Förhandlingsavdelningar för att ständigt rationalisera, få oss att tänka som ledningen, på olika sätt ordna verksamheten efter ägarnas intressen och dra tolkningen av lagar och avtal åt deras håll.

Vi har vår fackförening som har samma uppgift, fast tvärtom, att dra åt vårt håll. Lagar och avtal behöver försvaras men det fackliga uppdraget är att företräda medlemmarnas intressen, oavsett vad som står skrivet.

Om till exempel medlemmarna på en avdelning tycker att en balans är för jobbig räcker det inte att gå igenom pappren och se om det ”går ihop”. (Det ska naturligtvis göras, ibland kör Teknik med fula chansningar.) De som avgör om något går ihop är de som jobbar där. Även om balansen ”går ihop” på pappret kan den vara för jobbig i praktiken. Uppgiften som facklig förtroendevald är då inte att tala om för medlemmarna att de har fel utan att diskutera hur du kan hjälpa dem att övertyga chefer och Teknik att ändra jobbet så att det blir vettigt för dem som jobbar.

Även om cheferna har stor makt som representanter för ägarna har du som facklig representant tillgång till en kraft som de inte har: medlemmarna, de som håller igång företaget. Om vi inte utnyttjar den kraften kommer företaget att köra över oss gång på gång. Ditt viktigaste uppdrag som facklig förtroendevald är därför att se till att använda den kraften i förhandlingarna med företaget.

Vidare till Lektion 4 – Besvärliga medlemmar är dina bästa vänner

Tidigare lektioner:
Lektion 2 – Glöm inte bort att jobba
Lektion 1 – Du representerar dina arbetskamrater

 

Och här hittar du alla Kvastar: www.kvasten.tgk.net (öppnas i ny flik)

Lämna en kommentar

Om hon inte får sitt jobb tillbaka…

Vad är anställningstrygghet? I grunden är vi varandras trygghet. Så ska det vara. Som i den här berättelsen, som inte är från typ 1920 utan från 2006. Det är ett utdrag ur Bodsittning för Paulina av byggnadsarbetaren Steffe Slottis. Hela texten finns med i antologin Om strejker.

sol
Ur ”Bodsittning för Paulina”

Paulina städade manskapsbodarna på ett av södra Stockholms större byggen under 2000-talets början. Från byggets start hade det funnits flera olika städare som kommit och gått i en strid ström. Men Paulina kom, blev kvar ganska länge och som det blir när en människa är trevlig, sådär som folk är mest, lär man känna och gilla henne. Så blev det också med Paulina. Paulina från Polen blev en av oss, vi gillade hennes småprat medan hon svabbade golven, när hon berättade om sitt och frågade om våra familjer och våra liv när hon flyttade tidningar i högar för att torka av bord och ställde undan skitiga skor för att göra rent bänkar.
Men en dag var inte Paulina på plats. Det var en annan städare där och när vi frågade henne så sa hon: – Nej, Paulina är inte sjuk, hon har slutat.
Vi blev väldigt förvånade. En av våra två lagbasar ringde och luskade lite varför och svaret var att hon fått sparken av sin arbetsgivare. Det blev en del muttrande och förbannande när basen gick runt i vår bodetablering den dagen och berättade att Paulina fått kicken. På eftermiddagen innan vi slutade pratade en av lagbasarna för gänget med platschefen på bygget och berättade att vi fått veta att Paulina fått sparken och att vi inte tyckte det var ok.
– Om hon inte får sitt jobb tillbaka och kommer och städar hos oss imorgon kommer vi sitta kvar i våra bodar imorgon bitti. Jag har snackat med alla våra gubbar. Vi går inte ut och jobbar förrän vi vet att hon kommer tillbaka, sa basen.
– Jag ska kolla vad som hänt, så hör jag av mig, svarade platschefen och la på.
Det blev en lugn morgon för oss i arbetslaget på bygget. Vi kom som vanligt och fikade och snackade skit med varandra. Där var gubbsen som alltid kom mer än en timme före jobbet började. Där var de vanliga sistaminutenjockarna som flängde in fem i sju. Klockan blev sju och sorlet, garven och rundsnacket var precis som vanligt, ingen spänning i luften, ingen oro, bara lugn väntan, nästan njutningsfullt avvaktande. Avslappnat som om det var en luciamorgon när vi brukar dra ut lite på fikat och gnager pepparkakan medan tiden går och diskussionerna böljar mellan jobb som väntar under dagen, senaste matchen och hur krånglande knän behandlas bäst.
Tjugo minuter i åtta ringde vår platschef. Han hade pratat med städfirmans ägare och Paulina skulle komma tillbaks till jobbet. – Bra jobbat, sa lagbasen åt platsisen, tack ska du ha. Då knallar vi ut. Det blev en del skrapande med stolar och en och annan gäspade och sa halvt på skämt: – Va fan, va skulle det behöva gå så snabbt för! Men ut gick vi mangrant och lite extra sol sken den morgonen på oss.

Fler berättelser ur bokserien hittar du i kategorin Ur böckerna.

Lämna en kommentar

En bok om strejker

151012 strejkernaomslag-klippt
Känner ni igen gänget från Slutsnackat? Nu har de satt sig.
(Klicka på boken för mer info om den!)

Nu så!

Det här är den fjärde och sista (planerade) boken i Folkrörelse på arbetsplatsen-serien.

Den kommer från trycket, om allt går väl, i slutet av november.

Boksläpp blir det i Stockholm den 28 november, på Socialistiskt Forum. Då blir det presentation av både Slutsnackat (del 3 i serien som trycktes i våras) och Om strejker.

Återkommer om det och om eventuella boksläpp på andra orter.

Vill du ta initiativ till ett boksläpp eller möte om boken/bokserien där du bor, så hör av dig! Det som behövs är i princip bara en lämplig lokal (helst gratis) och att ni på orten står för den lokala ryktesspridningen. Facebookevent o dyl kan vi hjälpas åt med.

Kontakt: hopsnackat (at) bredband (punkt) net.

Boken kommer att kosta 60 kr här, men det kommer också att bli boksläppspriser och paketpris för alla fyra böckerna. Återkommer även om det.

 
Omslagsbilden ovan är gjord av Mattias Elftorp.

Lämna en kommentar

Kvastens fackkurs 2

Vi norpar även del 2 av Kvastens Fackkurs. Kvasten är ett populärt blad ”för och av oss som arbetar på Volvo Torslandaverken” i Göteborg. Det är inte Metallklubben eller någon annan organisation som gör och sprider bladet utan det är enskilda som jobbar på bilfabriken.

kvast

Ordet till Kvasten:

Vi fortsätter vår skola med råd som fackliga representanter, nuvarande och blivande, bör läsa och ta till sig för att vår fackförening ska bli det redskap för oss medlemmar som den är avsedd att vara.

Lektion 2 – Glöm inte bort att jobba

Fackligt arbete bedrivs bland fackföreningens medlemmar. En självklarhet som fackliga representanter glömmer ibland. Kvasten kommer därför här med några påminnelser som kan vara bra att tänka på.

Det viktigaste som händer på arbetsplatsen händer… på arbetsplatsen! Därför är det också där, bland arbetskamrater och medlemmar, som du som facklig representant måste ha både hjärta och hjärna – och framför allt dina fötter. Förhandlingar med företaget, informationsmöten, utbildningar och annat som hör till det fackliga uppdraget ska också klaras av men om det sker på bekostnad av närvaron på jobbet och kontakten med de arbetskamrater du företräder har du valt fel.

På en arbetsplats som vår där jobben är slitsamma och monotona kan det upplevas som en stor förmån att slippa jobba i produktionen. Desto viktigare att du som facklig representant inte glömmer bort vem du representerar. Särskilt viktigt är det att inte börja gå heltid fackligt utan regelbundet arbeta på ditt vanliga jobb. Det gör att du hör hur snacket går, känner problemen i kroppen och inte glömmer bort hur det är för de allra flesta medlemmar. Går du heltid fackligt är det väldigt lätt att du med tiden börjar tänka som företagets representanter, särskilt om du träffar dem oftare än dina gamla arbetskamrater. Vi har alldeles för många exempel på fackliga företrädare som kommit så nära cheferna att de så småningom bytt sida.

Ett vanligt argument för att vissa förtroendevalda inte kan jobba i produktionen är att de är så viktiga och att uppdraget kräver så mycket tid. Men om det fackliga arbete du gör kräver full tid fem dagar i veckan är väl det betydligt bättre att dela upp det mellan flera personer? Då blir fler aktiva, fler tankar kommer in och facket blir starkare. Ingen är oersättlig. För visst fanns facket innan dig och visst kommer det att finnas när du har slutat?

Gå vidare till Lektion 3 – Facket är ingen advokatbyrå

Och här finns, om du missat, Lektion 1 – Du representerar dina arbetskamrater

Och här hittar du alla Kvastar: www.kvasten.tgk.net (öppnas i ny flik)

Lämna en kommentar

En till recension

Petter Larsson recenserar Slutsnackat i Aftonbladet 28 september 2015:  Fackkamper (öppnas i ny flik)

”Här finns många underbara små berättelser om de innovativa ministrider som dagligen utspelas på våra arbetsplatser, innanför eller utanför fackföreningsrörelsen” skriver recensenten.
Något han saknar är skildringar av ”förlusterna, riskerna och repressalierna”. Han skriver ”Visst behövs peppande berättelser, men det är bara när man också är medveten om riskerna, som de positiva exemplen blir verkligt verksamma.” Det kan man hålla med om. Men som redaktör har jag utgått ifrån att de flesta arbetande människor redan är väldigt väl medvetna om riskerna, nästan förlamande medvetna. Det är uppmuntran som behövs. Och, inte minst, många tips om hur man kan försöka agera kollektivt på ett sätt som minskar risken för att individer får ta smällen. Det finns det gott om i böckerna.

En fin recension hursomhelst, tycker

/Redaktören

Fler recensioner hittar du här: Röster om Slutsnackat

Lämna en kommentar

Slutsnackat i Umeå

Folkrörelse på arbetsplatsen och den senaste antologin Slutsnackat presenteras av Frances Tuuloskorpi  lördag den 26 september kl 15.30 i Umeå. Bli uppviglad och glad!

Plats: Ersboda Folkets Hus, Byttgränd 13. Facebookevent.

Böcker kommer att finnas till boksläppspris – betala kontant eller swisha.

Programpunkten är en del av Socialistiskt Forum som pågår hela dagen, klockan 10-17.30. Facebookevent.

Nästa tillfälle då bokserien presenteras blir i Jönköping lördag den 1o oktober. Mer info kommer.

.

Lämna en kommentar

Kvastens fackkurs 1

Knyckt från Kvasten!

kvast

Under våren hade Kvasten en uppskattad (i alla fall av vissa…) serie som vi kallade Kvastens Chefsskola. Vi vet att många chefer har läst den men vi har tyvärr inga säkra tecken på att särskilt många av dem har förstått och tillämpat våra tips och råd. Vi låter därför de goda råden till fabrikens chefer sjunka in ett tag. Under hösten går vi istället vidare med en snabbkurs för en grupp som är, eller borde vara, ännu viktigare för oss än cheferna: våra fackligt förtroendevalda. Även här har vi några korta men viktiga punkter som vi tror att alla fackliga representanter, nuvarande och blivande, bör läsa och ta till sig för att vår fackförening ska bli det redskap för oss medlemmar som den är avsedd att vara.

Lektion 1 – Du representerar dina arbetskamrater

Det kan låta självklart men det kan ändå inte upprepas tillräckligt ofta: Facket är medlemmarna och de förtroendevalda är inget annat än vanliga medlemmar som har valts till särskilda uppdrag inom organisationen. När du som förtroendevald uttalar dig och fattar beslut är det därför medlemmarnas röst som ska höras, inte din egen eller några direktiv du fått uppifrån i facket.(Och naturligtvis inte heller från företaget!) Därför är det viktigaste för en facklig representant att i varje situation veta vad medlemmarna tycker. Det tar naturligtvis mer tid att ta reda på detta än att bara säga det man själv och ens kompisar tycker men är inte så svårt, det är bara att fråga.

Är du kontakt- eller skyddsombud är det ganska lätt, bara att samla arbetskamraterna på en rast eller be om tid på ett KLE-stopp (när vi nu har dem) eller ta facklig tid och gå runt och prata med var och en. Är det mer komplicerade frågor eller saker där det kan vara viktigt att alla kan säga sin mening anonymt är det enkelt att kopiera upp en skriftlig fråga och dela ut den. Är du vald till uppdrag högre upp (till exempel en klubbstyrelse) och förhandlar om ett avtal (till exempel om arbetstider) är det heller inte särskilt krångligt: regelbunden information till medlemmarna, skriftligt eller på korta möten på arbetsplatsen och när avtalsförslaget är klart, låta alla berörda medlemmar rösta om det.

Här hittar du Lektion 2 – Glöm inte bort att jobba

Vad är Kvasten?

Kvasten är ett populärt blad ”för och av oss som arbetar på Volvo Torslandaverken” i Göteborg. Vi norpar deras fackkurs hit eftersom det säkert finns förtroendevalda på fler ställen än Volvo Torslandaverken, som behöver dessa goda råd.

Här är ett tidigare lån från Kvasten: Bättre jobbig grupp än jobbig typ.

Kvasten har kommit ut i snart nio år, med hittills 93 nummer. Ett kapitel i Hopskrivet handlar om Kvasten och dess historia. Det är inte Metallklubben eller någon annan organisation som gör och sprider bladet utan det är enskilda som jobbar på bilfabriken. Kollegor bidrar till bladet med tips och texter och ekonomiska bidrag till tryckningen. Du kan hitta alla nummer av bladet på www.kvasten.tgk.net.

Lämna en kommentar

Varför blev det strejk?

strejk1995 - mindre Några av de strejkande utanför Bagarn 1995

Del 4 av bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen Om strejker ägnas helt åt erfarenheter av s.k. vilda strejker och sittningar under åren 1989-2014. De här klippen ur berättelserna säger något om vad det var som retade upp arbetarkollektivet.

Under flera år hade tempot i hemtjänst pressats upp. När nya nedskärningar väntade på Södermalm fick personalen nog. Drygt två hundra vårdbiträden gick ut i vild strejk. (Hemtjänsten Stockholm 1989)

Vi hade under en längre tid fått höra olika rykten om vår arbetsplats och ville samla oss för att bestämma hur vi kunde pressa företaget att ge besked om våra jobb (Blöjfabrik Dals Långed 1989)

… mitt i sommaren hade en vild lokförarstrejk brutit ut i hela landet. Tretton tusen i månadslön och bibehållen pensionsålder var kravet. … Arbetsgivarverket och Statsanställdas förbund misstänktes gå bakom ryggen på oss kollektivanställda lokförare och den allmänna uppfattningen var, att nu fick det fanimej vara nog. (Lokförare Borlänge 1989)

Det hände två riktigt dåliga saker ungefär samtidigt. Vår fackförening Kommunal hade sagt ja till ett uselt lönebud. Och den socialdemokratiska regeringen ville införa lönestopp och strejkförbud . Jag pratade med två andra vårdbiträden om det. Nånting måste göras tyckte vi, och vi bestämde oss för att försöka samla ihop så många hemtjänstanställda som möjligt. (Hemtjänst Malmö 1990)

Vi hade förhandlat om ett nytt lokalt lönesystem på brödfabriken i flera år. Det system vi ville ha igenom hade arbetarna själva diskuterat sig fram till. … vi hade kommit ganska långt och till slut fått ett löfte om att systemet skulle införas. Men vid nästa förhandlingstillfälle drogs det löftet tillbaka. Allt var bortblåst. (Brödfabrik Stockholm 1990)

Verkstadsklubben hade lagt fram ett modest bud om 5:50 mer i timmen. Företaget hade blankt avvisat. … Vi ville markera vårt missnöje på vår avdelning, och sen får vi se vad det ger och hur långt det räcker. (Gjuteriet Scania Södertälje 1990)

Men det handlade inte bara om pengarna. Det var också hur man behandlade folk. Den föraktfulla attityden. Är du inte nöjd? Du kan dra, vi skiter i dig. (Chassiverkstan Scania Södertälje 1990)

Nu vill de säga upp en fjärdedel av arbetsstyrkan trots bibehållen produktion, och riva de lokala avtal om löner, anställningstrygghet och arbetsscheman som vi förhandlat fram under de senaste 10-15 åren. (Brödfabrik Stockholm 1995)

Vi var efter inomhusarbetarnas strejk rätt säkra på att ha stoppat uppsägningarna av anställda. Men de lokala avtalen var fortfarande uppsagda. Om avtalen slutade gälla skulle det drabba både inomhusarbetare och chaufförer. T.ex. var chaufförernas lönesystem inskrivet i det lokala avtalet. (Brödbilschaufförer Stockholm 1995)

Vår klubbordförande  stod och pratade med någon en bit bort och vår vice ordförande som jag kände, talade om för mig vad som hänt: De har sparkat vår ordförande! (Tunnelbanan Stockholm 2005)

Det blev en del muttrande och förbannande när basen gick runt i vår bodetablering den dagen och berättade att Paulina fått kicken. (Byggarbetsplats Stockholm 2006)

företaget vill inte ge något mer än det centrala avtalet, och pengarna ville de fördela så att påslagen skulle skifta mycket, mellan 140 och 1600 kr. Det var slutbudet. ”… antingen går vi tillbaka till jobbet nu och då har vi accepterat eller så stannar vi kvar här och fortsätter mötet” (Gruvan Kiruna 2007)

De hade redan sparkat fast anställda och tagit in bemanningsanställda istället. …//…Efter utpressningsförhandlingarna där vi vägrade gå med på försämringar av vårt avtal mot att färre skulle sparkas, kom 15 maj 2009 beskedet om att Lagena ville säga upp folk igen. (Lagena Jordbro 2009)

De hade sparkat mig och jag ville sparka tillbaka. (Lagena Jordbro 2009)

Den 1 november, en och en halv månad efter det första beskedet kom koncernchefen och informerade om det slutgiltiga beslutet att fabriken skulle läggas ner. … Det blev stopp i produktionen igen. Tvärstopp. (Fönsterfabrik Överum 2011)

Ryktet spred sig i fabriken. Jag gick till fikarummen och lyssnade vad folk pratade om. Folk frågade: Är Wellington avstängd? Jag sa att jag vet inte än. Folk sa: Om det stämmer, då lägger vi ned jobbet. (Läkerol Gävle 2012)

… efter sommaren gick företaget ut med information om att det överskott som man hade sparat skulle inte räknas in i underlaget för bonus. … Medlemmarna var rasande. Alla vägrade jobba, allt stod stilla. (Läkerol Gävle 2012)

Vi plockade bär i Hällnäs för Phoenix, men de lurade oss, de gjorde fel. Vi fick veta att priset på lingon skulle vara högre än för blåbär, men det stämde inte. Och sen fick vi inga pengar. De skulle betala oss varje vecka, men vi fick ingen lön. (Bärplockare Västerbotten 2013)

Entreprenören har inte betalat in sina anställdas skatt. Trots att delar av arbetarnas löner avsatts för just detta. … Vi var alla så arga. (Byggarbetsplats Göteborg 2014)

Fler berättelser ur bokserien hittar du i kategorin Ur böckerna.

.

 

3 kommentarer

Röster om Slutsnackat

Uppdaterat 30 sep 2015

Petter Larsson skriver i Aftonbladet:

”Här finns många underbara små berättelser om de innovativa ministrider som dagligen utspelas på våra arbetsplatser, innanför eller utanför fackföreningsrörelsen. Och fina exempel på tesen om hur arbetarna – människorna – vägrar omvandla sig till insatsvaran arbetskraft.”
Läs hela här: Länk till Aftonbladet eller här (pdf) Fackkamper

Ulf Lundén skriver i Dalademokraten:

”… det är minst sagt intressant läsning eftersom arbetsplatskonflikter sällan numera skildras i medierna …//… Tänk om antologin Slutsnackat låg på alla fikabord runt om på våra arbetsplatser i dag eller blev en klickraket i sociala medier. Det handlar om att vakna upp och fatta de grundläggande maktförhållandena i ett samhälle.”
Läs hela här: Länk till Dalademokraten eller här (pdf) Bryt tystnaden på arbetsplatsen.

Mats Hallberg skriver i På Alla Plan – tidning för postanställda i Seko Väst Klubb 630:

”Efter läsningen konstaterar jag hur sega och vanskliga striderna är och hur avgörande det är med sammanhållning. Märk väl enstaka anstiftare ska inte bana väg utan samfällt agerande är melodin. Sammanfattningsvis en bok med engagerande erfarenheter från ett hårdnande arbetsklimat. ‘Det är inte så att arbetsgivarna vill få bort stress och press – de vill bara slippa betala för det.’ (Replik från sopgubbar som skulle bli av med sitt ackord.)”
Läs hela här (pdf) – Gemensam kamp underifrån

Stefan Estby skriver i Föreningens Arbetarskrivares tidning Klass:

”Böckerna borde finnas på varje facklig aktivists bokhylla – inom bekvämt räckhåll. Liksom de tidigare böckerna är denna bok uppmuntrande och underhållande. Den ger inblick i hur facklig kamp kan vara nödvändig och komma igång och drivas med olika medel och varierande framgång. Boken är intressant även för andra än fackliga aktivister och de som önskar att bli aktiva.”
Läs hela här (pdf):Slutsnackat – Folkrörelse på arbetsplatsen del 3.

Gunnar Brulin skriver i Livsmedelsarbetareförbundets tidning Mål & Medel:

”… Men testa att byta ut jag mot vi. Testa att byta ut jag mot alla. Då kan det bli en folkrörelse istället för gnäll /…/ Så lyder den bärande tanken i denna formidabla bokserie som både estetiserar och problematiserar kollektivets möjligheter att förändra. Det finns en smittande nyfikenhet på hur man kan snacka ihop sig och driva en fråga gemensamt. /…/ Det är inspirerande läsning. Författarna har själva varit med och de berättar om sina egna erfarenheter. ”
Läs hela här: Länk till Mål & Medel eller här (pdf): Byt ut jag mot ett vi.

Röster om alla tre böckerna i bokserien finns samlade här: Recensioner.

Vill du skriva något om bokserien eller någon av böckerna? Gör det! Skicka ett mail till Hopsnackat (at) bredband (punkt) net.

läsdagbok
Praktisk recensionsmall i ”Läsdagbok för bokälskare”