Den här bloggen handlar inte om vad som står i lagar och avtal, utan om att snacka ihop sig och kämpa tillsammans på arbetsplatsen. Lagar och avtal kan man hitta på andra ställen. Men här kommer en avvikelse från denna hårda linje.
Det gäller rätten till raster och pauser som man enligt lag har rätt till på arbetsplatser i Sverige. Det funkar säkert som det ska på många arbetsplatser, men på många andra kan det vara en liten bomb att prata om detta med sina arbetskamrater. Så varsågoda. Efter lagtexten kommer förklaring på enklare sätt.

Det finns tre paragrafer i arbetstidslagen om rast och paus.

Arbetstidslagen §§ 15-17

• 15 § Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Rasterna skall förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
• 16 § Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
• 17 § Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren skall i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
• Pauser räknas in i arbetstiden.

Vad betyder detta med enklare ord?

Ni har rätt till matrast. Ni ska inte behöva vänta längre än 5 timmar på att få matrast.
Under matrasten (och andra raster då ni inte har betalt) så har ni rätt att lämna arbetsplatsen.

Om ni inte får lämna arbetet under matrasten, så är det inte rast i lagens mening. Då är det ”måltidsuppehåll vid arbetsplatsen” och i så fall ska ni ha betalt under måltidsuppehållet.

Förutom raster så har ni också rätt till pauser. Paus ingår i arbetstiden, så ni ska ha betalt när ni tar paus. På vissa jobb kan var och en bestämma själv när hen tar paus för toalettbesök, dricka, prata eller bara sitta en stund. Om ni inte kan bestämma det själva, så ska pauserna vara inplanerade, t.ex. att ni avbryter arbetet 5 minuter varje timme.
Man kan slå ihop några fem-minuters-pauser till en längre paus, men kom ihåg att ni ska fortfarande ha betalt på pausen. Om ni har en kvarts fikarast på förmiddan som inte är betald, då har ni rätt till betalda pauser också.

Frågan om rätten till raster och paus har ofta stor betydelse på arbetsplatsen. Chefens önskan att utnyttja arbetarna maximalt står mot arbetarnas behov av vila, samtal och en smula självbestämmande. För några år sen strejkade busschaufförer i Sverige för att få scheman med kisspauser.

Avvikelser från lagen.

Hela lagen är dispositiv. Det betyder att det kan finnas andra regler i kollektivavtal. Det betyder dock inte att det kan stå i ett kollektivavtal att ni inte har rätt till rast eller paus.

Det ska finnas kylskåp….

Här kommer några paragrafer ur Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (afs 2000:42)

Matutrymme

• 106 § Arbetstagare skall under matrast eller måltidsuppehåll kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det skall normalt ske i en personalrestaurang, en annan restaurang, ett matrum eller ett matutrymme. För den som genomgår utbildning godtas dock även annat lämpligt utrymme.
• 107 § Arbetstagare som äter medhavd mat skall ha tillgång till ett matrum eller plats i en personalrestaurang. På arbetsställen där högst fyra arbetstagare arbetar samtidigt får det i stället för matrum finnas ett avskilt matutrymme i arbetslokalen eller i ett klädrum med klädskåp om arbetet inte är smutsande, smittfarligt eller utförs med hälsofarligt eller starkt luktande ämne. Nära plats där medhavd mat intas skall det finnas uppvärmningsanordning, kylskåp, förvaringsutrymme, uppsamlingskärl för avfall, tillgång till varmt och kallt vatten och möjlighet att diska. Sittplatser skall ha ryggstöd.

Pausutrymme

• 108 § Arbetstagare skall kunna tillbringa pauser i arbetet på lämplig plats. Om det behövs skall ett särskilt pausutrymme ordnas.

Vilutrymme

• 109 § På arbetsställen skall det finnas eller vara lätt att ställa i ordning en lämplig vilplats för tillfällig vila, vid t.ex. illamående eller huvudvärk. Detta gäller dock inte där endast några få arbetstagare sysselsätts samtidigt. På större arbetsställen skall vilplatsen i regel inrymmas i ett särskilt vilrum.
• 110 § En vilplats skall vara bekväm, ostörd och ha sådan storlek att det går att vila liggande. Ett vilrum skall ha lämplig inredning och utrustning.

LÄSTIPS: Paus för galna vargar.

Nu är nissarna igång igen – för tredje året i rad. De laddar ner och sprider ljudboken Hopsnackat som julklapp. (Det går förstås bra med pappersboken också.) Under december kommer nissarna att tassa till sina fikarum eller omklädningsrum på jobbet och lägga julklappen där så att någon glad kan hitta den. (Eller nån annanstans: på caféet, biblioteket, busstationen, puben…) Bli en nisse du med!

I teaterföreställningen Hopsnackat spelar en snusdosa en viktig roll. Den som håller i snusdosan får berätta om sina erfarenheter av att snacka ihop sig på arbetsplatsen. Tanken är förstås att sådana erfarenheter och sådant berättande ska sprida sig – till publiken och  över världen – den s.k. snusdoseeffekten.

Såhär rapporterar en av arrangörerna av Hopsnackat-föreställningen i Malmö den 19 november:

I tisdags var det en föreställning av Hopsnackat här i Malmö. Igår pratade jag med en av åskådarna. Hon berättade att de i flera månader haft en situation på jobbet där en visstidare inte fått fast trots att det funnits en plats ledig. Så när hon kom till jobbet i torsdag började hon prata med de andra i sin avdelning. Alla var eniga om att de ville ha visstidaren kvar, och tog sedan kontakt med andra avdelningar som höll med om kravet. Plötsligt var de hopsnackade och framförde sitt krav till cheferna. Ännu har inget besked kommit. Men som hon sa: ”Utan teatern hade jag nog inte fått tummen ur.”

I publiken fanns även litteraturforskaren Magnus Nilsson, som på sin blogg Litteratur och Klass skrev: Antagligen sitter Brecht i himlen och applåderar.

Här finns fler recensioner av föreställningen.

Nu är det slutsnackat – att sätta ord på arbetsplatskampen. Det är rubriken på vår programpunkt inom Socialistiskt Forum 23/11 2013 i ABF-huset, där årets tema är Ta språket tillbaka.

Lokal: Brantingrummet, plan 1
ABF-huset i Stockholm, Sveavägen 41
Tid 16.45 – 18.00 lördag 23 november

I bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen riktar vi oss inte uppåt eller utåt för att slå larm eller be om hjälp. Vi riktar oss till varandra. Vi använder orden för att utbyta och sprida erfarenheter av att använda och utveckla kollektiv styrka tillsammans med arbetskamrater och kollegor.

I den kommande antologin Slutsnackat, nr 3 i serien efter Hopsnackat och Hopskrivet, berättar vi om att ta strid, att sätta ner den gemensamma elefantfoten på olika sätt. Från strejk och övertidsblockad till kollektiv uppsägning och att följa regler till punkt och pricka.
Segrar att inspireras av och misslyckanden att lära av, från fabrik och lager, sjukhus och hemtjänst, järnväg och sopsväng.
Slutsnackat kommer i tryck nästa år. Smakprovas utlovas under vår programpunkt!

Böckerna Hopnackat och Hopskrivet kommer att finnas till försäljning dels i samband med vår programpunkt, dels under dagen vid Föreningen Arbetarskrivares bokbord.

Facebookevent för vår programpunkt

Rekommenderar även Föreningen Arbetarskrivares programpunkt!

Facebookevent för hela Socialistiskt Forum

Sopgubbarna snackar ihop sig.

Information som uppdateras löpande hittar du här:

Föreställningar.

Om pjäsen Hopsnackat.

Recensioner.

Arrangera en föreställning.

Pressbilder och affisch.

——————————

Nu finns del 2 i serien Folkrörelse på arbetsplatsen – Hopskrivet.  Denna del består både av en pappersbok och av särskilt material här på bloggen, på samma tema. Tanken är att texter här på bloggen ska skicka läsare vidare till boken – och att boken i sin tur ska skicka läsare vidare till bloggen, gärna med egna bidrag.

På bloggen

Dessa texter på temat Hopskrivet finns inte i boken, endast på bloggen:

21 dec: Fjärde texten: – En brevbärartidning

5 dec: Tredje texten – Två enkäter (bredvidmaterial)

28 nov: Andra texten – Löneredovisning underifrån.

26 nov: Första texten – Vägra leva på knä.

Jaja men vad handlar det om då?

Hopskrivet handlar om sånt som skrivs på arbetsplatsen, för och av dem som jobbar där. Läs om klubbtidningarna som gjorde skillnad, informationen som retade cheferna, bloggen som stoppade uppsägningar, tågvärdarna som blev pingviner. De ca tjugo personer som har nappat på uppmaningen: Berätta om en arbetsplatstidning eller något annat skriftligt som har haft betydelse för er som kollektiv! berättar från bagerier, metallindustrier, brevbärarkontor, bussgarage, tåg och tågverkstäder och från organisering av sjuksköterskestudenter, bemanningsanställda och arbetslösa. Här finns exempel på papperstidningar, bloggar och nätforum;  enkla blad och ”riktiga” tidningar; sådant som ges ut av/genom en lokal facklig organisation och sådant som görs helt fristående; och icke att förglömma, en dikt på toalettväggen, ett brev på anslagstavlan, uppmuntrande och uppviglande bilder och affischer.

Pingvin tecknad av Anna J. Fler bilder finns i boken.

En kort intervju med skådespelaren Leif Stålhammer, som var en av inläsarna då vi gjorde ljudbok av Hopsnackat. Intervjun är gjord av filmaren Nils Lundgren i samband med att inläsningarna pågick i maj 2011.

Fler filmer av Nils Lundgren kan man hitta om man söker på nilslundgrentv på Youtube.